Hedvig

Att köra från Lund till Malmö är inte så knepigt men när man väl har kommit till Malmö är det betydligt mycket svårare att hitta, speciellt när (det låter konstigt) träden fått blad. Så jag virrade runt värnhem under ett bra tag sedan trodde jag att jag hade hittat rätt men det hade jag inte, så jag körde in på en gård för att vända, då fick jag motorstopp samtidigt som bilen pep efter bensin, jag fick panik och trodde direkt att jag hade fått soppatorsk.

Fast det hade jag visserligen inte, men nu började jag leta efter en bensin mack och då hittade jag till skolan där mamma jobbar! Jag kan inte köra i Malmö, det är slutsatsen av detta!

Igår var en jobbig dag, efter det att vi hade plöjt igenom halva nova var kajjan tvungen att ge sig tillbaka till skolan. Då fortsatte vi med resten den stora jakten på en studentklänning som både ska falla mig och min mor i smaken. Jag trodde jag hade lyckats men så lätt kan ju inget vara. Hon tyckte inte om den jätte fina röda klänningen jag hade hittat, som jag hade tänkt kombinera med en vit kofta (den traditionella biten).

Då sa jag att jag hade hängt undan en klänning på indiska så vi åkte till nova igen. Jahapp, men inte fan dög den. Och den var ljus lila! Jag har aldrig på mig sådana färger. Jag var säker på att mamma hade tyckt den var lagom ljus, men NEJ det var för lite VITT i den! Så jag har provat samtliga vita klänningar på nova, och inte käftat i mot som jag brukar men det slutat alltid med ett sjuhelvetes bråk så jag bet mig i läppen och höll inne tårarna när jag provade den vita tantklänningen på Camilla.

Efter det konstaterade vi att det inte fanns några på nova, och bestämde att vi skulle till Malmö imorgon (idag). Jaha jag åker in till lund håller min PA redovisning sedan körde jag till Malmö (dessa två saker förtjänar egna inlägg) till mammas skola sedan parkerade vi och gav oss ut i stan. Jag har nog provat de flesta vita klänningar i Malmö också! Dock efter många om och men och 2h senare så köpte vi något vitt tunikeliknande med knyt i ryggen, väldigt gulligt. Så mina damer och herrar ni jag som hade tänkt bryta trenden (någorlunda) förlorade kriget mot min mor och kommer att ha en vit puttinuttig klänning på studenten.

Jaha då var det dags igen.

Mycket har hänt sedan sist men ändå så lite att berätta. Vi har åkt till Praha och framförallt vi kom hem från staden.

Till en annan sak, jag tror att jag är en lögnare, jag ljuger, kanske inte så mycket för andra, men mer för mig själv, vilket är ganska så idiotiskt eftersom jag om någon borde veta att jag själv ljuger speciellt om den jag ljuger för är mig själv? (
Usch nu fick jag jätte hämska Linda Bengtzing vibbar på detta, Jag ber så hämskt mycket om förlåtelse om det liknas med något som har med henne att göra)

Fast den största frågan är varför jag skriver detta på en plats där alla som vill kan läsa det, fast kan det vara så att genom att skriva om det kanske jag slutar lite med den dåliga vana jag har skaffat mig. Titta där ljög jag igen.

Man kanske borde söka hjälp, fast vad vore man utan lite ångest och tvångstankar?